Lars Epstein föreläser på Stadsbiblioteket.
”MED KAMERAN I HAND I STOCKHOLM”
ÖVER 250 BÄNKADE SIG DÄR DET GICK I ROTUNDAN FÖR ATT TA DEL AV LARS EPSTEINS VISNING
JAG O LISE GICK OPP TILL ANDRA BOKHYLLAN. VI VA ENSAMMA DÄR UPPE.
Några ord för oss att stryka under med tjock penna:
Fotoboken
The Decisieve moment av Cartier-Bresson, fotoböcker, den enda inspirationskällan som fanns tillgänglig för att se foton på den tiden, på 1950-talet
Ni ser, saker och ting går igen! blink, blink! Nu lär jag, Ekebert mej av Epstein.
En annan fotobok, Robert Frank 1958 les americains. Helt klart en av Lars inspirationskällor!
Och det fanns bara en bokhandel i Stockholm på 1950-60-talet som hade fotoböcker,De du! En enda butik.Kan tro Epstein hängde där.
Epstein tog upp att det var lättare fotografera barn förr. Precis! Så och så vill jag kort sammanfatta detta, Lars budskap: Idag är det förbjudet att fota barn. Och det är inte bara märkligt. Det är helt förvridet att vi människor inte kan eller får fota det som vi tycker är vackert eller intressant. Barn kan verkligen vara nyttigt och intressant att dokumentera, deras spontana liv.
FÖRSTA BOKHYLLAN VÅGADE TILL SIST NÅGRA BESTIGA DENNA KVÄLL.
DÄR SÅGS SNART FLERA FOTOGRAFER. (KOLLA LÄNGST NER I BILD, PÅ DET STORA OBJEKTIVET
En av Epsteins berömda fotografier är på Astrid Lindgren på en bänk i Vasaparken med boken Mio min Mio i handen. Vilken bänk satt Bosse på? frågade Lars Epstein.
”Det får fotografen bestämma sa hon 1991 – Astrid Lindgren – till fotograf Lars
Lars valde Astrids bänk.
Slussen
Ett av de vackraste fotona jag sett från Stockholm
Under Fotomässan sist höll Lars Epstein också en föreläsning som jag då skrev om. Här kan ni läsa det inlägget https://www.ekebert.se/forelasaren-lars-epstein/
Här ser ni Lars med sitt ödmjuka kroppsspråk berätta om sin fotografiska utveckling.
DE 30 STOLARNA SOM FÖRST STÄLLTS FRAM RÄCKTE INTE PÅ LÅNGA VÄGAR. Men spana in Lise högst opp.
Ett av årets alla inlägg Lars lagt ut på DNs, Epsteins Sthlm
HANDLAR OM TORNET SOM INTE SKULLE RIVAS UTAN SPARAS SOM REVS ÄNDÅ.
Typiskt Lasses inlägg! Rapporter om händelser som är viktiga men som ändå inte vi ”upptagna” människor reagerar så mycket på. Stora som små händelser som ändå är oerhört viktiga för vår samtid, historia och vardag. De ser Lars och dokumenterar.
Då Lars sagt sista ordet för kvällen blev han bjuden på blommor!
LARS SPANAR UT PÅ FOLKHAVET MED SITT KÄRLEKSFULLA LEENDE
Tack Lasse sa en och en personligen!
FLERA VILLE PERSONLIGEN TACKA LARS DENNA KVÄLL
Som den ödmjuka Lars avspeglade sig lyssnarna som alla föll in i harmoniska ödmjuka Epsteinstil
OCH VÄNTADE HARMONISK TILL DEN SOM TACKADE Hade fått ett prat-utbyte med legendaren Lars Epstein
KÖN TILL ATT TACKA LARS RINGLADE SIG MJUKT OCH STILLA FRAM
INGEN STRESS HOS LYSSNARNA SOM VILLE TA EPSTEIN I HAND
GIVETVIS KUNDE VI ALLA IAKTTAGA LARS UNDERBARA SNÄLLVISANDE OCH LYSSNANDE KROPPSSPRÅK
HELA LARS ANSIKTE SÄGER: ”JAG TYCKER OM ATT LYSSNA PÅ DEJ OCH SVARA PÅ DINA FRÅGOR”
TACK LASSE FÖR DITT UNDERBARA OCH LÄRORIKA PERSONLIGA SÄTT
ATT DELA MED DEJ FRÅN DET DU VERKLIGEN KAN OCH VILL.
Spana på stan, se och rapportera från det minsta största tänkbara vidvinkelperspektiv…