Oj vad träffande. Jag känner igen den här situationen som SvD NYHETER skriver idag: http://bit.ly/1y6G3ZI Många har den här dubbeldiagnosen som lever i hemlöshet som får lov att flytta omkring hit och dit. Finner aldrig ro och ett misstag från individen sida är han borta igen.
Jo, jag skriver han. För de flesta som lever på gatan är män. Men visst, jag har sett otaliga kvinnor på gatan som också har psykiska/sociala problem ofta med ett bruk av nåt slag med i bilden. I den här gruppen är för tidig dödlighet mycket vanligt.
Medelåldern ligger runt femtio år. Som på 1700-talet.
Bara det säger att samhället bör skärpa sig och hjälpa till och där – inte bara med bostad först utan även med gruppboenden och då särskilt för gatuskadade/institutionskadade där alla har en varsin lägenhet men med gemensamma utrymmen som matsal och allrum som är bemannat. Jag talar utav mångårig erfarenhet utav utsatthet med dubbeldiagnos med en missbruksproblematik och depressionsångest. Jag vet med hundraprocent säkerhet att många skulle få ett mycket bättre och harmoniskare liv.
LÄS OCKSÅ: ALLT DU BEHÖVER VETA OM ÅRETS ALMANACKA https://www.ekebert.se/almanackor/
