I våras frågade Stockholms Stadsmuseum mej om jag skulle kunna tänka mej att leda en guidad tur om hemlöshet i Stockholm. Jag och museet har samarbetat förr i detta ämne utsatthet, missbruk och hemlöshet. Deras bokförlag Stockholmia har givit ut min bok ”HÅLL HÖJDEN! Har även haft fotoutställning i deras nu för tillfället stängda stora byggnad vid Södermalmstorg. Slussen håller ju som bekant på att omstruktureras.
Jag tänkte på deras förfrågan att det här blir svårt. Det gäller verkligen att hålla en ren saklig linje och varken romantisera eller berätta skrönor om våra liv där ute på gatan. Det var rätt person som blev tillfrågad. Skulle denna vandring ledas av någon som inte vart utsatt eller hemlös så skulle det bli lite märkligt. Så här ser utannonseringen ut:
”Vandringen tar oss in i de hemlösas värld på Södermalm. Via härbärgen, bostadshotell och portar får vi en inblick i de utsattas verklighet.
Författaren, fotografen och debattören John Arthur Ekebert, som själv har erfarenhet av hemlöshet, visar en för många främmande värld mitt i allt det normala.
John ger oss under vandringen ett inifrånperspektiv på hemlöshetens vardag, bland portar, härbärgen, bostadshotell, polisen, systemet, parker och parkbänkar”
Läs hela annonseringen här http://bit.ly/1MrB50H
Sagt och gjort.
Det här var en av de svåraste förberedelser jag haft inför att tala för folk och visa upp något. Men det gick bra och tar det som en vandrande föreläsning.
Media var snabba att följa upp det här.
SAMTLIGA FOTON. dunderdan
Epsteins Stockholm skrev:
”Utanför Grimmans akutboende på Maria Prästgårdsgatan berättade John Arthur Ekebert också målande om det tuffa livet på stans härbärgen där människor med många olika slags problem kan få sovplats över natten efter kontakt med socialjouren och han diskuterade olika sätt som staden har för att tackla hemlösheten, med lågtröskelboende, nolltoleransboende och andra former” Läs hela inlägget här http://bit.ly/1PsWoyT
Maria Hagström journalist på Situation Stockholm följde också med på en tur
”Jag vill att de som går vandringen får med sig en bit av vår verklighet och att de förstår den bättre. Jag har utgått från mina egna erfarenheter och tagit med det jag tycker är värt att nämna, säger John Arthur Ekebert.
Värt att nämna tycker han bland annat är situationen på ett härbärge och svårigheten att ta sig uppför stadens boendetrappa med slutmålet: en egen bostad. Men också polisens inställning till drogförsäljning och hur parkbänkar försvinner från staden”
Läs hela artikeln här: http://bit.ly/1fibPwU
Expressens Jens Liljestrand skrev detta utan att själv gått turen.
”Som grädde på moset ordnas också en serie stadsvandringar (eller ”walks” som det numera kallas). För 30 kronor kan man vandra i Bellmans, Strindbergs eller Astrid Lindgrens fotspår – eller varför inte beskåda de hemlösa på Södermalm! Jodå, det är sant. Via härbärgen, bostadshotell och portar”, lovar festivalen, ”får du en inblick i de utsattas verklighet”. 30 kronor kostar det att få en rundvandring i knarkarnas och tiggarnas pittoreska vardag. Begreppet social turism fick just en ny innebörd”
Läs hela artikeln här http://bit.ly/1Pl5TQG
Då vaknade DN till och frågade Kulturborgarrådet Roger Mogert 12 augusti vad han anser om denna ”hemlösesafari” att det är en sorts social turism och att folk tycker det är osmakligt. Roger Mogert försvarade vandringen med:
”Det är en viktig del i kulturen att även visa upp baksidan av Stockholm. Vandringen väcker känslor men den är inte olämplig”
Det kändes bra att Kulturborgarrådet försvarade vandringen.
Nu vaknade riksradion P4 Stockholm och sökte upp mej för en intervju http://sverigesradio.se/sida/avsnitt?programid=739
Med Åsa Karlsson och Jenny Goldkuhl 12 augusti
Deras sändning 3,42 in i programmet intervjuas jag om vad jag tycker om den nyligen inkomna kritiken på Stadsmuseets vandring från Expressen sida.
Nu klev Expressen in igen och journalisten Victoria Greve från kulturredaktionen följde med på en vandring och skrev följande: ”Titta på uteliggarnas Stockholm och mysrysa lite över tanken på att det kunde ha varit jag, samtidigt som man lättat konstaterar att det är det inte.
Men snarare än sorgliga levnadsöden handlar vandringen om stadsplanering, design och politik. Vi tittar på de gula gallerstolarna som har planterats i Rosenlundsparken, lagom obekväma och på avstånd från varandra för att omöjliggöra för grupper av människor att hänga där. Bergsknallar där det förr gick att sitta för vem som helst hägnas in. En stad där pengar avgör vem som får vistas var.
Här blir en stadsvandring under en utmärkt inramning för ett samtal om utsatthet.
Visst kan man kalla det social turism, om man vill. Men det vi får syn på är oss själva.”
läs hela artikeln här http://bit.ly/1ULXjgR
Javisst! Det blev uppmärksammat och idag är jag väldigt glad och stolt att jag tackade ja till detta. Det blir flera vandringar nu till hösten och även till nästa år. Välkomna att följa med gott folk!!
