(Efter att fått ett samtal från kommun idag 2014-10-09 har jag redigerat inläggen som handlar om detta hem 1/10 och 6/10 och inlägg 7/10 så att ingen person ska få möjlighet känna sig påhoppad. Jag ber om ursäkt om det jag skrev innan redigering har vållat besvär och jag ber om ursäkt om någon har tagit åt sig. Förövrigt anser jag att övriga klienter här inte bör må dåligt av att jag skriver om vad jag upplever. Det kan vara så eller må hända vara så, att andra upplever miljön annorlunda eller inte bryr sig, det är inget jag kan svara på. Jag har inte gått ut till andra boenden om att jag skriver om det jag upplever. Jag skriver inte om vad andra klienter upplever eller inte. Det är upp till dom. Jag frågar inte andra klienter om nån ska skriva på nån protestlista eller om dom har frågor dom tycker är jobbiga och som dom vill jag skriver om. Skulle så vara fallet att annan klient kommer till mej och berättade nånting som dom vill delge, tar jag ställning till då.) Min uppfattning är att mina ”vänner” här inte i nån större utsträckning vet att jag skriver om denna grupp som jag tillhör.
Kan inte låta bli ändå, att skriva att flera ansvariga instämmer i vissa brister. Så finns det även flera som tycker att det var bra och nyttigt då någon skrev om detta. Och det finns dom som tycker det är bra att det kommer fram och att det kommer bli en förändring. Men allt jag skrev var endast bara min uppfattning.
Om andra klienter, personal, chefer och överordnade tycker att det jag skriver och det foton som dels jag tagit men även Dagens Nyheter tagit inte stämmer är det upp till dom som ser fotona att bilda sig sin egna uppfattning. Jag är absolut inte ute för att bråka eller sätta dit nån. Om nån uppfattar det så, då får det stå för dom. Vi lever i ett demokratiskt land och det finns inte – så vitt jag vet – nån censur privatpersoners skrivande ska gå i genom innan det släpps till offentligheten. Att jag skrivit vad jag tycker och upplever har inte skadat mej. Och jag hoppas verkligen att det inte har skadat nån annan. Jag ber tusen gånger om ursäkt om någon har tagit åt sig av det jag skrivit och det som i bild är dokumenterat. Det första dagarna kände jag ett visst slentrian och likgiltighet. Men efter några dagar kände jag en förändring i atmosfären, vad den förändringen kom ifrån står nog i stjärnorna att avläsa. Jag är inte sur på någon alls som har hand om Bandhagshemmet. Jag känner idag att personalen samt ansvariga bemöter mej iallafall med gehör och trevligt socialt beteende. Vi här har haft det trevligt vid måltiderna gäster och personal tillsammans. För min del är jag van att utrycka mej i text och bild på vad som händer runt och omkring mej. MVH John Arthur Ekebert
