De byggs lite varstans, ser du väl!
Under berg.
Ovan berg och i berg.
Allt djupare och fort, fort.
De byggs nära vatten,
De byggs på vattnet och liksom under vattnet sänks det ner ”tunnel-vägar” i vattentäta block! Hahahha, fantastiskt va dom kan och fantastiskt så fort.
Och som här, liksom en blandning av allehanda möjligheter, där nere i och vid kanalen.
HAMMARBYLEDEN UTSIKT FRÅN SKANSBROGATANS SÖDRA ÄNDE
Allt byggs gigantiskt
Allt byggs fort gigantiskt, fortare mer gigantiskt, fortast och jättegigantiskt. Jätte! Du hänger inte med lilla puttis.
Förövrigt bygger dom precis där du bor, hinner du se de då?
Och nu bygger dom där jag bor och det ska vi, vill vi leva med.
Annars får vi ju kräva och göra förändring!!!
Eller dra härifrån till andra sidan ”den grönare ängen.”
Men nånstans måste vi ju bo och vill vi bo här ska vi också acceptera dom flesta förändringar även om det inskränker på ditt/vårt lilla egna drömterritorium.
I nästa spadtag bygger dom för tantens södra blomsterfönstret. Hon grinar illa.
Nånstans, där du bor, där jag bor, där tanten bor eller bodde, för hon, hon orkar inte vara där hemma kvar.
Katten hittar inte ens hem längre samtidigt som dom svagaste grupperna i stan, hemlösa, psykiskt svajiga och självmedicinare får mindre och mindre plats i och runt ex gallerior. Strategiskt sågas dom gamla klassiska parkbänkarna bort. Just på dom platserna där det – så länge det funnits städer – har samlat utsatta och udda personligheter. Dom/vi får inte synas längre, vi får inte plats. Punkt.
Lillaffären putsveck. Parkbänkar sågas ner som onödiga björkar. För nu byggs det har jag hört och sett på ett litet annorlunda vis se länken: Som Professor Torkild Thanem delvis beskriver i artikeln nedan
http://www.metro.se/stockholm/sa-har-stockholm-byggt-bort-de-hemlosa/EVHnfk!GI03esehjHF0M/