ORD OM BOKSLÄPPET: HÅLL HÖJDEN!

Efter jag arbetat upp till två år med Filmaren/Fotografen Frank Aschberg som den gedigne handläggaren i detta. Som förövrigt nästa månad har premiär på sin nya, andra dokumentärfilm UNICEF om utsatthet. Se länk i inlägget längs ner. (Biograf Rigoletto i oktober) Bokens titel är inspirerad från Frankes stående uttryck han peppa mej med. Från okt 2010 då jag fick frågan o planeringen drog igång för att fota hela 2011 Med foton från min värld, blev det till slut den där bildutställningen på Hornsgatspuckelns exklusiva Galleri kontrast i ”professorn” Oscar Poulsens projekt Bildens röst, 5 Maj 2012 se länkar.

Hornsgatan: vy från Stadsmuseet Tessinsalen (Galleri Kontrast syns på puckeln) jag plåta igår

Tessinsalen, Stadsmuseets foto.

Kom på en sak: Det är verkligen svårt att föreläsa om sin egna bok. Hur säga om den? Det är lättare att föreläsa om ämnet utsatthet då man inte står med en glödande bok i sin hand. Men en annan trampade på och öppnade ”min föreställning” med fotot VARFÖR STÖR DU OSS NORMALA? Texten till fotot, börjar… Detta fina äldre par får symbolisera den bild som många, kanske de flesta, har av oss utsatta. Sid 26. foto nedan, Fotograf: Lars Epstein.

fotot ovan är från Epsteins STHLM

En liten längre kö ringlade sig fram till signeringsbordet. Jag citerar fotograf Anders Ribbegårdh som tog bilden: ”Jag lyckades få till en fin bild på dig då du signerade. Jag tycker om den för du ser så glad ut men samtidigt som om du inte riktigt förstår att det är sant, att du sitter och signerar en bok. Anders som för övrigt har en nice fotoblogg: se länkar samlade längst ner i detta inlägg.

Ingemar och vännerna på gatan får också sitt egna signade ex vartefter. Bara att de, att vi är ofta svåra att få tag på. Polarn ex, som skulle trumma ihop ett gäng till boksläppet hamnade i periferin igår, trots att vi hade telefonkontakt varje dag i en vecka fram till släppet, så det gänget lyckades inte komma. Så är det att leva som utsatt. Att hålla struktur och disciplin är en omöjlighet. Man har fullt upp med att försvara sig där ute i de mörka gränderna. Men här sitter Ingemar i alla fall med sin bok.

Se sid 90-91 KALLA UTÅT VARMA INÅT där i bokens foto står Ingemar högst opp och liksom ramar in det hela. Min favo-bild av alla de tusen jag tog till projektet.

Efter releasefesten gled jag och Lise ner från Tessinsalen till fotoutställningen på museets markplan. Med famnen full av blommor och vi uppmanades att posera framför fotot, LISE OCH JAG PÅ SHOPPINGRUNDA (se hur lika Lise håller min arm med fotot i tavlan bakom) sid 104 i boken med texten som börjar så här: När du ser någon komma shoppandes vet du aldrig vem det egentligen kan vara. Eller hur?

Tack tusen till alla som kom på boksläppet, tack för att vi gjorde det tillsammans. Så alla vänner på gatan, håll ut, kämpa för en bättre tillvaro, ge aldrig upp! Och det här inlägget om mitt andra bokrelease i år får lov att avslutas med detta foto på Lise som är flitig-Lise på alla de sätt och ännu flitigare Lise på att hålla reda på mina armar och ben…